Kloka tankar av barn - om liv och död

Finns det nåt vackrare namn på en helg än Allhelgona? Alla helgons dag?
Bara namnet i sig är så vackert. Eftertänksamt. På nåt sätt omhuldat av änglavingar.

Tänk! En gemensam global tid avsedd för människor. Helt och hållet fylld med minnen av människor som berört oss så mycket. Människor som tagit steget vidare till en annan värld, som har banat väg för oss som en dag, ska stå och vänta då det är vår tur att följa efter.

I väntan på ljuset. I oerhört vackra Heliga Marias kyrka (Pyhä Marian kirkko) i Sastamala står denna gamla bår som det behövs åtta man för att orka bära. Kyrkan har bara sandgolv. Besök den och Pyhä Olavin kirkko om du har vägarna ditåt! Sastamala är en mycket speciell ort. Mycket vacker bygd med flera kraftplatser med många olika slags starka energier.

"Sänd mig din vackraste ängel", skriver Lolan Björkman i en av sina vackraste dikter. Det är en slags bön av den lille pojken Blasius från Korpo som under sin vistelse i spetälskehospitalet ute på Själö i sin ensamhet väntade på evigheten.

Hur förhåller du dig till döden? Eller själva ordet död?

Undviker du det? Känns det obehagligt bara att läsa ordet eller ännu värre att tänka på själva transformeringen? Så brukar det vara. Man drar sig för att ens ta ordet i sin mun för det är förbundet med så många olika känslor på en och samma gång. Man kanske nångång inte har fått utlopp för alla de känslor som är förbundet med ordet.

Det finns ingen som inte har nån slags relation till döden. Alla har berörts av den nångång och de som inte ännu har känt den nära inpå på det sätt som då en när människa rycks bort ur ens liv, så kan heller inte veta hur mycket tid och känsla som ryms bara i själva ordet.

Men, hur är det med ordet liv? Vad känner du då? Fylls du automatiskt med ljus, glädje och nåt som känns som en evighet? Bara i själva läsögonblicket så fylls vi med nåt mera varmt och glatt.

Tänk då på de som aldrig fått utlopp för sina känslor? De som tvingats lägga lock på allt och sen bära med dessa tankar ett helt långt liv.

Vi borde vara mera som barnen! Vi kan lära oss så mycket av dem, bara vi förstår det. Barn och unga är för det mesta så mycket klokare än vi vuxna. Vi tror att vi vet mera än dem, men faktum är att vår vuxna tankar är färgade av inlärda mönster och regler, sånt som säger att man får eller inte får. Det kan bli hinder som byggs upp redan i tankestadiet.

Ett barns tankar är rent, spontant och rakt på sak. Sällan hör man något än sanningen ur ett barns mun. I synnerhet då det gäller kläder, utseende, men i allra högsta grad då det gäller känslor och intuition.

Mina kloka söner är inga undantag, fastän omgivningen ibland kanske tvivlat och fått se saker som de gnuggat ögonen av ett par gånger extra....

William, för många år sen:

Varför ska man vara ledsen när någon dör då man istället kan glädjas över att de levt?

Jag kan ta fram den frasen om och om igen och konstatera att det är ett mycket klokare sätt att förhålla sig till döden.

Vårt förhållningssätt till våra egna tankar kan göra så mycket, bara vi förstår att försöka. Att svänga på tankarna. Att svänga det negativa till nåt positivt.

Här,
en slags bön eller tanke som du kan ta till just nu:

Du värmer mig!

Du som nu ser och vet hemligheten med livet!
Du som fick insikten före mig!

I denna stund, här där jag sitter
låt mina tankar nå fram till dig ________ 
som jag tänker extra mycket på just nu.

Låt mina tankar färdas så att de når dig 
och även för med sig hälsningar tillbaka ifrån dig
Låt mig höra och känna dem.

Jag ber också Er, 
Kärlekens och Ljusets väsen;

Låt alla änglar hålla sina vingar extra nära oss även idag
så att ena vingen håller om dig och den andra om mig
som om vi vore under samma vingepar
i samma stund

Jag känner mig ibland så vilsen och ensam utan dig
Jag skulle ha velat ge dig så mycket mera än jag hann
Jag önskar att du nås av denna insikt
så att den istället för att vara en saknad hos mig
blir en slags längtans möte för oss, 
ett möte som aldrig tar slut

Jag blir så glad och fylld av hopp, 
bara genom att tänka den tanken!

Tack för Allt som jag fick känna och uppleva genom ditt liv!
Tack för Allt du lärde mig!
Tack för Allt du tillförde mitt liv!
Tack för att du fortfarande finns hos mig!
Tack för att jag en dag åter ska få föras samman med dig!

Genom dessa ord här och nu 
ska jag tänka på dig med glädje! 
Alltid då jag säger ditt namn eller annars tänker på dig, 
då ska mina läppar formas till ett leende 
och jag ska känna en värme som sprids och omfamnar mig!

Tack för denna glädje!



Tankar i allhelgonatid
Lotta💕