Den livsviktiga sången förenar Världen!

Starstruck av den milda atmosfär som dessa två lät mig omringas av. Professor emeritus, forskaren, Töres Theorell och Dr Eva Bojner Horwitz. Blir någon förvånad om jag nämner att det var bl a mina älskade Veteransångare och sång som verktyg som förde oss samman? 

Hemma efter helt fantastiska dagar i Oslo! 

Vilken resa det blev! Jag deltog i Nordisk Sangsymposium i Oslo och är fylld av känslor, idéer, men framförallt av en otrolig kreativ energi som det liksom bara är att ösa ur! Att följa känslan och tillåta sig ledas fastän man inte alltid vet varför man ska till en viss plats och vem man ska möta. Detta öppnar intressanta dörrar och ger plötsligt både nya riktningar och mening. Så småningom får allt formas och ta sig uttryck i olika processer och projekt. Jag har i Oslo fått ha så fina berörande, uppbyggande människonära samtal, deltagit i oerhört viktiga föreläsningar där syftet har varit detsamma, människans hälsa. För oss 260 som samlades är kärnan i vårt arbete att se till att andra människor mår så bra som möjligt! Dessa rader är bara en pytteliten bråkdel, trots att detta inlägg är långt, så ni vet. 

Gamle Logen, Oslos äldsta bevarade kulturbyggnad är idag är en eventplats. Det byggdes 1836 som frimurarloge. Här har stora konstärer samlats som t ex Edvard Gried, Henrik Ibsen, Ole Bull och lite senare Louis Armstrong m fl. Här fick vi uppleva olika genrer och  bjöds till och med på Hard Rock Halleluja! Tiderna förändras men kulturen består. 

Människomöten, musik, medvandrare!

Som en välsignelse, råkade jag ha bokat in mig på samma hotell som professor emeritus, forskaren Töres Theorell och Dr. Eva Bojner Horwitz som är professor inom Musik och Hälsa. Jag visste inte hur dessa själar såg ut innan, hade bara sett deras namn i samband med föreläsningar och publikationer. Under min första morgonfrukost i Oslo gick jag slumpmässigt fram och satte mig vid ett bord där jag plötsligt hörde Töres namn nämnas. Det var som om 4711 lampor mittiallt tändes i rummet och mitt inre började dansa breakdance och hoppa volter. Tänk att plötsligt få sitta vid samma bord och samtala om musik och människor tillsammans med två som har decennier av forskning bakom sig, som delar samma passion och som har särkunskap som om man bläddrar i musikaliska uppslagsverk. Att mötas just på grund av kärleken och tilliten till musik. 

Ni förstår ju att detta är något jag aldrig hade fått tillfälle till om jag inte hade fått för mig att fara på denna resa. Så vem ledde mig till den? Dendär gnistan som föddes då jag första gången läste om hela symposiet, i soffan hemma, känslan som växte sig allt starkare att jag bara måste försöka delta till varje pris. Till ett annat land, utan pengar dessutom! FPA har mig under lupp och allt som kommer in borde gå till fakturor som samlats pga en lång tids arbetslöshet. Skulle jag våga ta risken? Prioritera bort alla måsten och bara lyssna till det inre som kändes i hela kroppen? Slutligen ordnade allt sig med andras hjälp och jag fick ett bidrag för resa och logi från Svenska Kulturfonden. Deltagaravgiften bekostade min livskamrat. MEN - det var jag själv som måste ta det första steget. Jag måste våga be andra om hjälp och efter det löste sig resten på alla plan. Känslan är obeskrivlig och tacksamheten är stor! 

Dessutom så visade det sig där vid frukostbordet och vår efterföljande gemensamma promenad till kongresscentret att även JAG med min berättelse, mina erfarenheter, min kunskap hade något som även professorer vill höra mera om! Detta säger så mycket om oss människor. Vi blir aldrig fullärda och varenda en av oss är unik med en berättelse som vi ska dela med oss av. Vi hör alla ihop. Framförallt ska vi våga. Våga ta ett steg i en annan riktning än vi tänkt. Våga sätta oss bredvid nån vi aldrig sett. Våga börja prata. Våga berätta. Våga be om hjälp. Våga sjunga!

Professor Anne Haugland Balsnes med sin kör Sœlvstrupene har imponerande 150 korister. Här måste man vara minst 65 för att få komma med men det är ingen åldersgräns uppåt. 40 står på kölista för att få komma med! Man har nämligen varit tvungen att dra en gräns vid 150 av praktiska skäl.

Sången känner inga gränser! 

Vi bjöds under dessa två dagar på verkligt berörande konserter med alltifrån folkmusik, visor, opera till Hard Rock Halleluja! Föreläsningarna var oerhört intressanta men de gick parallellt med varandra så jag hade fullt sjå med att hinna springa mellan de olika salarna. Indelningen var fördelade på sång i dagis, sång i skolan, sång och hälsa, sång och samfund och körsång hela livet. Vi fick också vara med om paneldebatter där det bl a diskuterades om det politiska klimatet och förståelsen för sångens kraft. 

Tyvärr ser inte alla potentialen och den stora resursen som ett rikt kulturliv medför. Trots faktaspäckade vetenskapliga forskningar och nya insikter om att detta är verktyg som faktiskt bidrar till en godare hälsa så skär man ned på timmar inom musik och konstundervisning. Borde det inte satsas mera på sånt som bidrar till människors välmående, kreativitet och för människor samman? Som ett föredömligt exempel kan jag berätta att den norska representanten för politiker hade en förståelse för detta ack så viktig redskap. De sjunger nämligen på sina styrelse- och fullmäktigemöten, ända upp på ministernivå! Heja Norge! 

Därför har Norge tagit ett steg i rätt riktning och där finns det ett starkt samarbete mellan kommuner, skolor, organisationer, vårdinstanser så att man t e x på alla demensboenden i Oslo har en demenskör. Det finns också körer för lungsjuka, MS, parkinsons och körer för hälsa och sinne. Kort och gott Må bra körer. DET kommer jag också att starta häröver. Idén har grott länge och tidpunkten är rätt. Skulle du vilja komma med i en kör där man sjunger för sin egen hälsas skull? Det är alltså inte övningar för konserter som är det viktiga utan att man tar tillvara på sångens kraft för kropp och själ, för att må så bra som möligt.

Innan Sissel Kyrkjebø som sista programpunkt berörde oss med sina själstoner sjöng vi alla Ukrainas nationalsång tillsammans och det var väldigt rörande med den ukrainska föreläsaren som också dirigerade oss från scenen. För henne, men också för oss andra, blev det svårt att komma igenom sången utan tårar och hennes röst brast av känslan att vi främmande människor stämde in i sång tillsammans för hennes nation och folk. Vad annat kan vi göra, vi som inte står därute vid fronten med vapen i hand, än att förenas i sång tillsammans? 

Sång stärker gemenskap. Den förenar. Bygger upp identitet. Sången har inga gränser. Sången lindrar de ställen som värker av nedtystade tårar. Sången bär känslor och förmedlar dem vidare. Sången masserar oss inifrån ut och upprätthåller funktioner. Sången peppar oss och får frön i oss att gro och blomma upp. Den tänder hoppet i oss och bär. Sång föder lycka! Kort sagt, lägg inte lock på detta naturligt medfödda verktyg som alla bär från födseln utan uppmuntra till att sjunga varje dag!

Hade glädjen att möta underbara Annika Cleo och vi fann varandra direkt!  

Tillsammans med clownen Armas (Jouko Enkelnotko) och Kanerva Kartano, som sa att tänk att man måste åka ända till Oslo för att träffa fina människor från Finland!

Initiativtagaren Jarle Flemvåg till vänster i bild gick från tanke till handling och tillsammans med ett team blev hela detta symposium av. Tusen takk, Jarle! Samarbetspartnern Patrik Karlsson från Musik i Norden hade koll på att allt förlöpte som det skulle. Jamen visst blir man glad av såna leenden vid bordet!

World Singing Day 2023! 

Som en fortsättning på min egen eufori kring sång som verktyg så kan jag berätta att det är något riktig fint och positivt pågång i världen !Vi ska nämligen stanna upp för en dag och förenas i sång! Och det bästa av allt är att vem som helst kan vara med. Även DU!

Go´vänner! Ta och ringa in den 21.10.2023 för då är det World Singing Day, WSD som nu ordnas för 13:e gången. Årets tema är mental hälsa, något som berör oss alla i hela världen. Årets låt är Lean on me! Finland kommer som första nordiska land hittills (!) att delta i denna globala MÅ BRA happening och jag har äran att vara värd i min hemkommun Kronoby som visar vägen! Initiativtagaren till WSD heter Scott Johson och är bosatt i Colorado, USA. Thank you so much for this fantastic idea Scott! It will be fantastic to unite the world with a song!

Jag är så stolt och glad över detta! Jag engagerar mig dessutom helt gratis, om nån undrar. Så viktigt känner jag att detta är! Konceptet är enkelt, ordna ett allsångstillfälle! Detta får göras enligt egna förutsättningar på respektive ort på lämplig plats. Man ska också på något sätt ge plats för personliga berättelser kring temat mental hälsa. Alternativt kan man bjuda in någon representant för nån psykosocial förening/organisation.

Skulle Du vilja vara värd för WSD på din hemort?

Då är det bara kontakta mig så får du mera detaljer redan idag! Ju flera vi är desto bättre! Bara att bestämma tid och plats och tuta ut det så att folk vet om det. I Kronoby har jag sett till att ALLA befolkningsgrupper ska få vara med vilket betyder att både unga och gamla, elever, pensionärer, människor med specialbehov kommer att samlas för att sjunga tillsammans lördagen den 21.10 mellan 13.00 – 14.00. Platsen är ännu öppen men det lutar hittills mot Stallgården i Påras. Håll utkik om detta!

Den nybildade pensionärskören Sista Skriket, sångare från andra körer och gänget med funktionsvariationer kommer att vara med. Eftersom det är höstlovsvecka i Finland vid nämnda tidpunkt så kommer endel grundskolor i kommunen och Kvarnens Base Camp och Språklinjer att samlas till sång vid ett tillfälle innan detta. Det är nämligen också möjligt enligt Scott. Det viktiga är att man sjunger tillsammans och att nån kan filma en videosnutt av tillfället enligt färdiga instruktioner som ni får av mig eller Scott. Material från hela världen läggs sen upp på WSD´s hemsida. Så de som kommer till allsångstillfället ger lov till att få synas i bild världen över.

3LOTTA medverkar också i Kronoby och det betyder att vi som samlas får sjunga Lean on me tillsammans med vår egen souldrottning, fantastiska Charlotta Kerbs! Hurraaaa! Jag är så glad över mina lottor! I oss alla brinner samma glöd -  att få andra att må bättre! 

3LOTTA, dvs Eevalotta Matikainen, Charlotta Kerbs och Eva-Lott Björklund

Kronoby, är för er som inte känner till orten, belägen vid kusten i det avlånga Österbotten och har den ena av Finlands två äldsta körer. Kronoby Sångkör startade i slutet av 1890-talet och är fortfarande verksam! Tja endel nya sångare har kommit till förstås, men att det är just Kronoby som visar vägen när det gäller sång är ingen tillfällighet. Det behövs eldsjälar och det har vi inom olika verksamhetsområden just här i nejden! 

Kronoby Sångkör anno 1920. Min farfar Otto Björklund sitter längst ut tll vänster i rad 2 nedifrån. Min farmor Emma är den 3:e från vänster i rad 3 nerifrån. Utöver dessa så finns ännu min pappas morbror och ännu till två mostrar i denna kör. 

Så jag vet i alla fall varifrån många av mina musikaliska gener kommer ifrån. Resten finns i mammas släktgren. Min fina mamma Ann-Britt sjöng också i körer och spelade gitarr och min pappa Göran som var soldat i Tunga Sektionen 21:an och kallades in som 17 åring till fronten sjöng hela sitt liv. Han var också den som startade kören Veteransångarna för 20 år sen. Min resa med dem började 2003 och jag tog avsked vid den sista sångarens kista 2021.

Vi i Kronoby utmanar nu andra kommuner och länder att delta:

Låt oss stanna upp sjunga för LIVET - TILLSAMMAS!

Tack mamma och pappa! Tack veteraner och lottor!💗💗