Hej kroppen!

- Hur ere? Läget? Allt väl?

-Hur kan jag tjäna dig en stund denna dag, då du tjänat mig såhär långt hittills i livet?

- En kopp te i mitt eget sällskap ute i solen, ackompanjerad av lite fågelsång, kanske?

Du, min kropp, har burit mig och hjälpt mig framåt. Du tycks stå i nån slags förändring i takt med åren som går, men jag ska absolut inte klaga på dig. Du är min enda sanna medvandrare och den som har tagit mig ända från livets begynnelse och ska så finnas hos mig tills de sista krafterna domnar bort och sakta somnar.

Det är en ära att få vara i denna unika skepnad. Universum skulle nog inte klara av två i stil med just denna prototyp. Insikten om mig, min växande medvetenhet kan göra mig både lycklig och galen och alldeles vilse av endel förändringar som är svårare att förstå. Det är dock heller inte meningen att jag ska förstå allt. Det behöver jag inte, men jag ska fyllas av någon ny insikt. Jag ska försöka att förundras, att tacka och ta emot känslan av att kunna förmå uppleva. Att kunna vara jag och ha förståelse för att jag står i ständig utveckling, även om tårarna trillar ibland. Att vara du med faktumet att vissa kroppsdelar inte är som i barnaår. Endel trilskas och vrider sig och andra kanske rentav upphör att fungera enligt tidigare plan. Trots detta är de delar av mig.

Alla människor har något de bär med sig.

Glöm inte att se om ditt eget hus, att ömma för ditt inre och din kroppshydda.

Om ingen hade nåt som bekymrar en eller som man måste ta ställning till eller göra ett val utav, så vore insikten och medvetenheten svårare att uppnå. Allt du går igenom tillför dig något och ofta är det nåt som du i din tur kan hjälpa någon annan med. Vi är ämnade att vara ihoplänkade. Vi har alla ett syfte, en personlig ingrediens som vi ska strö ut i vårt tidevarv, där vi befinner oss just nu.
Du är just precis den du ska vara. Du kan också påverka med din medvetenhet. Det gäller bara att vara medveten om att du har den förmågan.

Vill du försöka göra din börda tyngre eller vill du lätta på den? Är jag värd att göra så? Är jag förunnad att känna glädje och att leva ut? Kan jag påverka andra runtomkring med att enbart känna mig gladare inombords? Kan det vara så enkelt?

Du vet svaret själv! Ditt inre berättar om för dig det du behöver veta i stunden och du behöver inte gå i kurser eller fråga nån annan för att få svar. Andra kan påverka dig och kanske har nycklar att få fram de svar som du redan bär inom dig, men räds att lyssna till.

Vi borde komma ihåg att vi är tillräckliga precis som vi är. Vi räcker till och blir över!

Mitt inre, det som hela tiden känns som om det har samma ålder som alltid följer intresserat med olika skeden av livet, likt en övervakningskamera med överblick över precis allt inom och utanför mig.

Har genom levernets olika skeden kommit på mig med att tänka: - Hur ska det kännas att börja skolan? Hur ska det kännas att kunna cykla utan stödhjul? Hur ska det kännas att pussas? Att rentav förenas och bli ett med en annan kropp? Hur ska det månne kännas att föda barn och bli mamma? Hur ska det månne kännas att bryta armen? Hur ska det månne kännas att få öronspolning? Ja, ni vet, både större och mindre saker.

Hur ska det kännas då nån som står en nära dör? Hur svänger jag ordet död till liv?

Allt detta vet jag och har erfarenheter av nu. Men innan?

På en väggbonad hos en äldre kär väninna som numera är i änglaskepnad stod det såhär:

"Man har tusen önskningar när man är frisk men bara en när man är sjuk."

Smärta och smärtgränser 
Lyckorus
Sorg 
Euforisk glädje 
Misstag
Svek
Segrar
Insikter 
Lärdomar
Fantastiska Natur, fantastiska Liv! 

Helt konkret så har mina ben orkat ta mig upp igen de gånger jag fallit och slagit mig.
Mina händer har fått smeka nåt varmt och mina armar har fått krama om.
Mina ögon har låtit och låter mig fortfarande se, förstummas och uppleva.
Mina öron låter mig höra.
Min tunga har fått lära sig smaker och min näsa vittrar så mycket i ett välutvidgat omfång.
Mina sinnen låter mig upptäcka och beröras och jag kan känna igen dofter, ljud och känslor från tidig barndom och jag har även förmågan att se allt som om jag såg det för första gången.

Mitt inre uppe i kronan är fyllt av de vackraste melodier och harmonier som om de kom svävandes genom luften och det livsviktiga syret jag förmår andas in och ta tillvara i mina lungor.

Mitt eget blod renar mig och förser varje del utav min kropp med nytt syre från sekund till år, även om jag ibland nästan förblött och känt mina krafter rinna ur mig. Mitt inre system, mina organ står i förändring och jag kan bara leva med och invänta tillvaron då det fertila trubbas av.

En kvinnokropp är sannerligen fantastisk! Så mycket den ska utstå i förändring, utveckling och framförallt anpassning. En manskropp är förstås också, jo joo. Skillnaden är bara att mannens kanske enda uppgift är att hållas fertil hela livet. Betydligt längre än kvinnan i alla fall! Kvinnan är urmodern, likt Moder Jord och mannen är dess.... tja. Vad vore mannen utan kvinnan?

Någon har tänkt till och försöket se till att livet ska kunna bli till och få en fortsättning även i högre ålder. Livet ska på nåt sätt kunna skapas i olika skeden. En ålder är som sagt bara en siffra och en människa kan upplevas som 17 trots att årsringarna egentligen visar 90. Det kan även vara tvärtom. Det beror på det som bor inuti skalet.

Hur känner du dig? Nedtyngd av din ålder eller kan du istället se dig som ungdomlig och sprudlande av just dina års/livserfarenheter?

Ungdomlighet strålar inifrån och ut!

Seså! Lys upp lite vetja! Bejaka din barnslighet! Ta fram det lekfulla som du kanske gömt och stäng in. Sopa i synnerhet undan detdär som säger åt dig att sådär kan du inte göra om du uppnått en viss ålder. De enda begränsningarna du känner är de du själv skapar åt dig.

Kan du gå förbi en gunga utan att sätta dig i den? 

Eller tänker du bara att; ååååh vad det vore härligt att bara svinga sig framåtibaka genom luften så håret fladdrar och fjärilarna likaså fladdrar i magen!

Nästa gång du ser en gunga, kan du inte bara ta och applicera ditt arsel på gungbrädan och bara svinga dig iväg? Prova och se vad som händer inom dig!

Förresten, för mig finns det hon eller han men inget hen. Den diskussionen ska vi dock spara till en annan gång. Annars sitter vi här hela kvällen! 😁

Kram på dig!

Lotta 💗