Veteransångarna ska på fortsatt fotoutställning!

Vid tidpunkten då första fotot togs, den 8 juni förra sommarn, var det spännande tider minnsann! 

Veteransångarna skulle då förbereda sig för att få sjunga för president Niinistö och fru Jenni Haukio vid ett litet intimt tillfälle på kajen intill Ms Jenny vid Havsparken i Karleby innan presskonferensen på själva fartyget.

En timme innan den stunden hade vår taxi genomsökts av civilklädda poliser och deras bombhundar utanför parkeringen vid vår startplats Herberts Hus i Kronoby. Under tiden satt vi lugnt och åt laxsmörgåsar och drack kaffe och té för att stärka oss lite. Vi hann sjunga igenom vår sång ett par varv också.

När vi sen bänkade oss i Moas Taxi för att köra iväg så konstaterade vi att det var förnämt att få poliseskort under färden till staden. Det borde ju egentligen Veteransångarna alltid ha fått ha. Jag menar vem är det egentligen mera värde i?  De som var med eller de som representerar något för bara en tid? Hursomhaver, väl framme i Kokkola hämtade vi upp vår s.k inträdesbiljett Bjarne Kallis och så bar det iväg ända fram till kajplatsen med fordon och allt. Det var totalt förbjudet för övriga.

Bjarne Kallis fick sig en liten pratstund med veterangossarna innan själva presidentparet anlände.

När vi sen satt ombord på Ms Jenny och väntade på huvudgästerna så kunde vi så småningom beskåda hur presidentparet från Tankarhållet flott och stiligt anlände ombord på den allra nyaste, största och mest majestätiska modellen av en Nord Star 49 som tillverkats av flera generationers båtbyggare vid Linex Boat i Kelviå. VD´n själv Olli Lindqvist manövrerade enkelt och elegant sitt i våra ögon gigantiska skepp.

Nu finns fina foton av Veteransångarna förevigade i en fortsatt utställning. Fotona är tagna vid alldeles vanliga tillfällen hemma hos var och en av sångarna. Ni har sett en del av dem här i bloggen tidigare.

Harald Brännkärr framför en rad fotomodeller på väggen.

Som en fin avslutning på en fantastisk Veteransångarera så kommer de fina fotona tagna av fotografen Kim Frilund åtminstone att finnas på ytterligare en utställning i tre veckors tid vid After Eight i Jakobstad från och med mitten på april. En nyhet där är att nu finns även siste sångaren Gunnar Kolam med. Han hann inte med i förra omgången, men nu finns alla sångare avporträtterade! Värdefullt och alldeles härligt!

Vi väntar även med spänning på är att se ifall dessa foton blir utvalda till en större grej. Det vågar vi dock inte prata så högt om ännu, men vi håller våra tummar och tår....

Det var som sagt fotosession i veckan och Gunnar tyckte att det inte var alltför jobbigt att vara modell. Han fick ju sitta på sängkanten och titta vart han ville. Han tyckte mest synd om fotografen som bökade och krälade omkring på golvet. Nåja, lite nytta hade han av honom för han fick ju torkat upp lite damm samtidigt som han krälade omkring på golvet.

Så fanns det ju mycket spännande utrustning att kolla in också.

Veteransångare Gunnar Kolam blir fotad en vacker aprildag. Det betyder att samlingen nu är komplett! Styr kosan till After Eight i mitten av april och tre veckor framåt, så kan ni se resultatet från alla fotostunder. 

En mobil fotostudio minnsann! Tänk vad allt finns behändigt i en liten mobilkamera nuförtiden? Fast det är ju inte alls samma sak, om man frågar experterna inom sitt område. Det är säkerligen som att gå och säga att det finns bilar och att inte göra skillnad på dem. För endel kallas det inte bil om det inte finns en V8 under huven, och visst kan man hålla med där också.

Nuförtiden byggs allt så plastigt. Tacka vet jag rejäla bildörrar, ädelträdetaljer, skinnklädsel, krom i kubik och kvadrat samt en ordentlig massa och volym på det mesta i bilväg.

Man vågar ju knappt röra backspegeln på moderna bilar. Och rör man vid nåt så går det sönder eller faller i atomer. Stackarna som ska fixa nåt i motorerna då det är nåt som pajar. Till det behövs en hel datoriserad vägg med hundra blinkande knappar och mätutrustning som spottar ur sig kurvor och ränder. Om nåt var trasigt förr så gick det att skruva lös och byta. Nu måste man byta bil för att komma åt oljestickan...nå,,,,kanske inte riktigt, men ni förstår pointen i alla fall. :)

Kamera och kamera då?

Är det stor skillnad på Canon och Nikon?

Finns säkert nån ädel grej i den biten också. Hursomhelst är att det man har fungerar i situationen.
Så var det dessvärre inte 1995 då jag under studietiden befann mig vid Sergels torg tillsammans med en rejäl folkmängd för att fota finska ishockeylaget. Var typ tre meter från Knatte - Fnatte - Tjatteligan med Saku Koivu och gänget men se inte ett enda foto gick det att plåta just då! Allt funkade hur bra som helst både innan och efteråt.

Förresten så var det allra första gången som jag ens sett en ishockematch innan det. På TV och överhuvudtaget. Den gången var det ju värt mödan. Har inte behövt engagera mig så mycket i frågan efter det.

Hur for det iväg dit nu då?

Katalapaa! (Ni som sett Inspector, f-låt, Chiefinspector Clouseau know what I mean..)

Lotta 😁