Provsjungningar som trampat ned snarare än muntrat upp..

Att sjunga tillsammans i alla åldrar är berikande på flera sätt! Sångstunden som fångats på bild är från Småbönders skolas fosterländska fest som hölls i december 2017.

Sov du lilla videung, än så är det vinter!

Så sjunger vi lite vemodigt i en gammal älskad visa. Och visst! Det är inte riktigt dags ännu, men oj vad vi ändå är nära själva våren. Den lurpassar bakom molnkrönet!
Hej hej våren!

Nämnda visa sjöng jag förresten då vi hade sångprov i skolan, då man skulle höra i vilken stämma man var mest lämpad för i skolkören. Jag blev förpassad till altstämman och har hållits där sen dess. Lite nosat på mezzosopranläget förvisso, men jag känner mig bra hemma i altstämman. Sopran är alltså det högsta läget för damröster och sen kommer altstämman. Mezzosopranen finns inklämd däremellan sopran och alt. Hos herrarna heter läget tenor för molntappspiparna och bas för brummarna, sådär rakt och ofint på sak, utan krusiduller. Baryton har ni kanske också hört talas om och det läget finns i sin tur inklämt mellan tenor och bas.

Tillbala till skoltiden.

Kommer ihåg hur det var att stå och vänta på sin tur i den mörka källarvåningen på den tidens högstadium i Kronoby. En åt gången skulle vi in och ömsom satt vi och ömsom stod vi och trampade. Spänt och kallsvettigt kan man lugnt säga om känslan och det som knöt sig i magen. Skulle man klara pressen med livet i behåll? Fanns vissa flickor som redan då hade starka, fina och rena röster och som man hade velat låta som, men istället var det dendär försiktiga med betoning på mjuka och svaga stämman som letade sig fram ur strupen. Man hade ju knappt sjungit högt ens för sin egen skull och visste inte om situationens utformning. Jag som knappt vågade prata högt på den tiden. Ingen soliströst och det är kortfattat den stämpel som man burit på sen dess. Alltid i bakgrunden och som uppbackning för solisterna.

På tal om endel former av provsång, sångprov, kanske snarare röstprov, så är det vissa saker som alltid kommer att förarga mig näst intill ursinnighet. Det är tanken på att det finns pedagoger eller i alla fall utbildade lärare som en gång tagit sig rätten att släcka en låga för dem som kanske skulle ha haft en vilja att sjunga, genom att säga att du inte har sångröst eller att du inte kan sjunga. Nu tänker jag då på ett helt vanligt barn i en helt vanlig skola på en helt vanlig ort varsomhelst. Inga auditions för roller eller idolgrejer. Bara en helt vanlig skoldag som det kunde vara förr. En upplevelse som många många delar.

Kommentarer som jag fått höra:

- Läraren tyckte inte att jag kan sjunga och sa att jag måste vara tyst då de övriga barnen sjunger.

- Ingen i er familj eller släkt kan sjunga så då kan säkert inte du ta ton heller!

- Jag fick bara ett streck där i kanten för sång...

- En fyra på betyget.

- Nä, han kan inte sjunga så han får inte vara med på festen.

- Jag måste öva på sånger sålänge de andra barnen fick var ute och spela ishockey på rasten. I det ögonblicket bestämde jag mig för att sluta sjunga. Har inte sjungit sen dess...

- Jag skulle så vilja sjunga, men har aldrig vågat gå med i nån kör eller så, för jag kan ju inte sjunga! Det sa min lärare för länge sen och den tanken har jag burit med mig i hela mitt liv. Så då psalmer sjungs så sitter jag tyst, fastän jag skulle vilja sjunga med.

Hur vet man om man kan en sak innan man prövat? Hur vet man om man kan öva upp något om man aldrig ens får chansen? Hur ska man kunna växa som människa och bygga upp ett självförtroende om en annan människa stryper till möjligheten redan i barnaår?

Vilket vansinne till idiotism. Så otroligt sorgligt...

Kan upprepa detta hur många gånger som helst. Idioti. Ren mobbning utförd av den som borde vara förebild för en liten elev som kanske redan har dålig självkänsla av andra orsaker. Så kommer då en vuxen människa som tar sig såna friheter där man berövar en liten människa ett frö som kanske grott i dess inre. Ett frö som ska få finnas där och som kan vattnas och gro, spira upp och kanske rentav blomma upp till nåt otroligt vackert. Allt detta för själva individens skull, inte för omgivningens.

Vi får inte som vuxna göra så!

Vi får inte ta bort något hos ett litet barn bara genom det vi säger och uttalar högt eller det kroppsspråk vi använder i vårt uttryck. Sånt man får höra som barn följer oss i vårt inre genom hela livet. Och vi kan ju fråga oss varför? Varför säger en vuxen något sånt? Är det för deras egen skull eller är det för barnets skull? Vem skyddar vem om det är frågan om det, eller vad vill vi uppnå med det vi säger?

Man borde alltid komma ihåg att ställa en fråga till och det är varför? Denna fras bär jag inom mig sen jag fick höra den av Lasse Hjelm, FMT-musikterapins grundare. Just frågan varför kan man alltid ställa i precis alla sammanhang.

Det gäller oss alla som har ansvar över andra människors framtid och tillvaro.

Så bara sjung! Sjung för livet i alla sammanhang! Det finns ett unikum just i din röst eftersom du är helt ensam om just den rösten och känslan i den.
Det finns alltid nån som tycker om just din röst, fastän du själv tycker att det finns så många andra som låter och gör det så mycket bättre. Faktum är att det är just din röst som kan vara en speciellt tilltalande röst i nån annans öron.

Bara våga blomma ut!
I Norrby skola i Kronoby fanns det såhär många blommor som slog ut i all sin prakt lagom till vårfesten fjol!

Kom ihåg:

Vi behöver inte och ska absolut inte sträva till bara elitkörer eller forminpackade artister i vårt samhälle. - Ack så fattigt det vore utan alla övriga, de som verkligen sätter färg på stunden och i synnerhet de som sjunger för livet, bokstavligt talat.

Jag har en längre tid haft i planerna att starta upp en kör för just såna människor som av olika orsaker aldrig passat in i nåt färdigt forum, aldrig tagit en ton eller förpassats till ett annat rum då resten sjunger. Såna som aldrig sjungit tidigare på grund av olika orsaker.

Skulle du kunna tänka dig att vara med i en sån kör?  Vore roligt att veta.😊


När du sjunger
 öppnar du samtidigt upp 
stängda dörrar inom dig 
genom tonvågor, 
vibrationer

Det blir som ett universalt energiflöde 
som strömmar igenom dig
 strålar inifrån ut. 
Helt omedvetet 
är du en länk 
som kopplas samman 
med resten av allt som finns. 
Du tar dig helt enkelt ton 
för din egen kropps 
och för din knopps skull,

för Ditt livs skull.

Ensam eller tillsammans? 
Välj det som är bra just för dig!


Kram 💜


Ps. Det är med stor sorg det även går upp för mig att det är just dessa två värdefulla skolor som ska stängas från hösten 2018. Vilket ödets nyck och ironi att det blev just de som samsas på denna sida? Kan vi månne ändra på den utgången? Fortsättning följer...












Kommentarer

  1. I första klass fick jag sjunga upp för betyg i sång tillsammans med en kamrat. Jag tyckte att vi sjöng lika bra båda två men jag fick ett lägre betyg. Motiverig:: Kompisens pappa spelade fiol.
    Då slutade jag sjunga. Valde dock att sjunga i sexan för att slippa få streck i sångbetyg. Sen kom ju målbrottet men när den tiden var över brukade jag sjunga för mig själv ute i skogen, där ingen hörde mig..

    SvaraRadera
  2. Alltså vilken motivering?? Man tror inte sina ögon då man läser... samtidigt som man anar att det säkert finns liknande kriterier nån annan valt att ta fasta på. Ledsen att höra att du också slutade sjunga, men oerhört glad över att du hade konsert för naturen o dess väsen! Hoppas att du har fortsatt med det.!!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg