Detaljer....

Att hinna med sig själv då tankarna far iväg, känns ibland som att försöka stiga på tåget en kilometer efter att det redan avgått.

Man hinner inte. Man ser inte ens aktern av hela fordonet förrän det blir allt mindre och mindre och ren bara är som en prick där det far iväg med destination fjärran länder.

Idag borde jag organisera en utfärd för flera människor, vilket innebär många samtal hit och dit, skjutsar, passa ihop saker och moment, boka tider, beställa mat, ta reda på hur många deltagare det blir osv, men hjärnan skulle inte vilja. Det är liksom så mycket som skulle behöva plats och fokus och allt rörs ihop till en soppa. Det är ett vägskäl som kommer emot och säger att nu är det dags att stoppa allt. Det är då man får ta till en tom papperslapp samt utrusta sig med penna och skriva upp allt som skulle behöva göras och sen helt enkelt pricka av allteftersom. Gör jag det då? Svar nej. Istället växer soppan och kokar över och man bara sitter och tittar och medvetenheten om allt som är ogjort växer. 

Kicka allt åt sidan? Ta itu med ens en sak? Vända blad och göra nåt helt annat? Alla dessa är alternativ och ett av dem kanske kunde se till att få gjort en utav dedär måstena. 

Så då skriver man på nåt annat istället och ser vad det leder till. Åtminstone rensar det endel av den komplicerade hjärnverksamheten för en stund. Åtminstone tror hjärnan själv att den gör det. Komplicerad är ordet. Detaljerna. De där små bitarna som så småningom ska utgöra hela dagens tavla, stunden i tillvaron.

Hur gör du när det knyter ihop sig i din hjärna? Tar en cigg? Perkulerar? Kanske det första alternativet mildrar och ger välbefinnande men om det blir en last så är det ju inte riktigt bra det heller. Det som är bättre för helheten är att göra nåt med hela kroppen för ens en liten stund. Några övningar, nåt så enkelt som att stiga upp från din stol och sätta dig ned igen, stiga upp och sätta dig ned, allt detta tillsammans med din andning. Andas in då du stiger upp, andas ut då du sätter dig ned. Enkelt och kanske tråkigt, men det är i alla fall att göra nåt helt konkret. Kanske hjälper det till att lossa nån knut nånstans. 

Saker man gör med kroppen brukar ge utdelning i knoppen!

Jag tror tamigtusan att nåt stort litteraturpris rentav är kirrat i och med den frasen. Ha ha! Nåmendeheer...  Man kunde kanske ta o knapra på nåt i alla fall? En chokladbit, om man hade en. Choklad lär förresten vara surrogat för det mesta, även sex! Jaijjamän. Det säger de intellektuella, eller de som är utan sex. Choklad lär de facto vara svaret på de mesta av problemen, beroende på vem man frågar av eller ur vems synvinkel man närmar sig ett problem. 

Kan dock inte tro att choklad fixar en söndrig bilmotor? Fast vem vet? Om chokladbiten råkar vara det som frågas efter då man gör byteshandel, så då är det lösningen där också.

Tror nog att jag får fara till affärn och hämta en bit snart.

Vattendroppar som frusit på sin färd neråt... Ändå ger bilden en liten vink om att våren trots allt inte är så långt borta. Vattnet stelnar till is, men det är ändå vatten. Tankarna skulle behöva frysas ibland de med, för att man kunde fortsätta på dem vid ett senare tillfälle.

Detaljerna i vardagen. Detaljerna i tillvaron, i ditt pussel. I hemmet. Alla dessa bidrar till helheten och ibland väger de små detaljerna så mycket mera än själva helheten. Det finns alltid två sidor av samma sak, hur vi än vrider och vänder eller står på huvudet eller ligger och ser vårt problem från sidan. Inifrån ut, bakifrån och framåt. Genom.

Vi behöver alla nångång extra hjälp av redskap eller verktyg för att fungera ibland.
Ibland är det även vi själva som är detaljerna i det stora hela. 

Ibland är det du själv som är dendär lilla detaljen i den stora helheten. Då kan det vara bra att vara utrustad med insikten om att utan dig så rullar inte resten av hjulet i just ditt fordon!

Vem är viktigare än dig och ditt eget jag i ditt eget pussel? Rätt svarat! Det är faktiskt du! Så varför inte unna dig bara det allra bästa som du mår bra av - alltid?

Må så gott även denna dag,

Lotta 😇